Gud uppfinn nått nytt
Gud uppfinn nått nytt
2012-11-25 | 
17:31:07 | 
Samla mina tankar..:
Jag vet varken ut eller in längre känns det som. Därför jag inte heller har uppdaterat. Försöker samla mina tankar men det pågår ett krig i mitt huvud. Ingenting går som det ska just nu.
Jag mår inte bra. Men jag försöker så gott jag kan. Oftast vill jag bara stanna denna karusell och hoppa av. Ja livet är karusellen i denna 'metafor'... Om någon missa det...
Jag inser hur bitter jag låter men vem kan klandra mig? Varför ska jag tvingas leva ett liv som jag hatar? Varför varför varför. Varför kan ingen hjälpa mig? Varför blir jag inte frisk?
Nu ligger jag här ensam i sängen. Imorrn drar jag och tjejerna till Stockholm. Jag har egentligen ingen lust (inte lust med något. Konstigt när man inte ens lust att leva liksom...) Men det är bara att ta sig i kragen! Vi ska se swedish house mafia sen ska vi slå klackarna i taket på någon av alla Stureplan klubbar. Det viktigaste endå är att jag är med mina tjejer. Mina underbara vänner. Spelar ingen roll vart vi är eller vad vi egentligen gör. De lyckas alltid tända den där glöden inom mig och ibland skymtas en glimt i ögat. Men det bästa är att på något konstigt sätt får de mig alltid att dra på smilbanden väldigt mycket i deras sällskap. Undra varför =)
Puss och Godnatt <3
Påhittade sjukdomar och folk som vänder andra kinden till.
Tyvärr är det så att allmänheten har alldeles för lite kunskap om sånna här sjukdomar och sjukdomar med icke synliga symtom uppfattas oftast som påhittade sjukdomar.
En gång frågade en vän till mig varför jag var sjukskriven så jag berättade om min sociala fobi, min depression och min ångest. Han skrattade mig rakt i ansiktet och frågade om jag skojade, att det inte var en riktig sjukdom och menade på att det var larvigt och onödigt att vara så nervös för att till exempel åka spårvagn eller gå in och handla i affären. Det gör ont att dela med sig av en sådan hemlighet och sedan bli skrattad åt. Men jag har lärt mig att alla är inte lika öppna för att förstå. En del kan inte och en del vill inte. Det kommer alltid finnas folk som kommer vända andra kinden till. Men kom ihåg att vi klarar oss utan sånna!
Om en tjej...
Samhället har ingen förståelse!
Som jag skrev igår fick jag avslag från akassan förra veckan. Jag har gått och väntat på deras beslut hela sommaren men trodde det va klappat och klart eftersom det är det folk sagt till mig. När jag fick ett brev om att det inte skulle bli några pengar raserades min värld. Hur skulle jag nu kunna betala hyran? Mat? Räkningar? Jag fick rådet på arbetsförmedlingen att kontakta ekonomiskt bistånd. Men med mina svårigheter att ringa bad jag min mamma och hjälp. Mamma ringde och försökte förklara min situation. Att jag var sjuk och hade egen lägenhet. Att mina pengar från försäkringskassan inte räckte till. Vet ni vad dom sa? Antingen att jag skulle flytta hem eller att hon skulle sätta mig på hem. Förstår ni hur mycket fördommar folk har och för lite innan för pannbenet så dom säger till min mamma att sätta mig på ett hem? Ett hem tycker ekonimoisk bistånd att jag ska sitta på för jag råkar lida av depression, ångest och socialfobi. Man är inte koko i huvudet eller psyko för man har lite svårighter att leva ett såkallat "normalt liv".
Idioter finns över allt och det är väl egentligen bara att vänja sig. Men ska man behöva det? Är det meningen att vi som är sjuka ska behöva möta fördommar varje dag???
En dag i morgon också
Eller ja idag blir det ju om man ska vara kinkig. Nu ligger vi i min nybäddade säng, jag och lennox. Lennox ligger bredvid och "morrar" och sparkar med benen som han alltid gör när han vill bli kliad på magen! Så jag ska väl fortsätta med det innan john blund hälsar på!
Rider på vågen så länge den varar
Lugn fredag
Har fått så mycket nödvändigt gjort idag! Saker som skjutits undan för jag inte orkat gå upp ur sängen.
Disken är borta. Toan är skurad. Nya sängkläder och plockat i ordning i vardagsrummet.
Jag mår så bra att få göra dessa vardagliga grejer. De betyder så mycket för mig! Jag vet att jag skrivit det förr men ta aldrig någonting förgivet. Har du oturen så kan du en dag drabbas av en sjukdom som får dig att inte klara av de mest självklara grejerna! Tänk på det!
Lennox är hemma också och det känns skönt. Han är kärleken i mitt liv! Jag älskar att se hur glad han blir över att få komma hem! Jag tror nog jag är hans kärlek också :) eller det vet jag!
Nu ska jag göra lite mer nytta! Jag ska sätta mig ner och skriva ner mål. Saker att göra. Samt nackdelar och fördelar med det där beslutet jag skrivit att jag klurar lite på!
Min mamma känner mig för väl
Mamma var och handla lite åt mig förut. Och när jag packade upp fann jag detta! Kexchoklad är min stora last just nu. Nom nom nom
Så försvann denna dag
Skulle ju gått till gymmet men har väntat på att fastighetsskötaren skulle komma då min kyl och frys slutade fungera igår!!!
Vid kl 15 hade fortfarande ingen hört av sig så jag fick ringa upp igen. Strax där efter kom iallafall en man hit och kollade på det. Så det var ju uppskattat. På måndag får jag ny kyl och frys! Det var det positiva med denna dag!
Annars har ju hela dagen förstörts för jag behövt suttit och vänta på dom. Planerar att gå till gymmet imorgon istället sen ska jag hem till min älskade familj och spendera lördagen med dom! <3
Energi
Imorgon planerar jag att gå till gymmet! Det bara pirrar i kroppen när jag tänker på det.
Så mycket energi jag fick idag av att mina fina vänner kom förbi. Har orkat lagat mat och strax ska jag ta en dusch. Och som sagt, imorgon ska jag till gymmet!!! Inget ska hindra mig! Jag vill svettas. Jag vill pumpa mina muskler. Jag vill känna att jag lever. Jag vill låta endorfinerna sprudla!
Jag har världens bästa vänner!
Har mått så himla dåligt idag. Bara legat i en bäcksvart lägenhet. Hatat livet. Hatat mig själv.
Precis när jag slumrade till förut så hör jag hur någon ropar Alexandra utanför dörren. Så jag går upp för att öppna. Där står mina två bästa vänner Isabel och lina! Och Inge nog med att dom kom hit när dom visste hur dåligt jag mådde utan med sig hade dom massa presenter!
Ögonen vattnas när jag skriver det här, och jag som trodde jag hade slut på tårar. Att jag använt min årsförbrukning. Men icke.
Kan ni tänka er att dessa underbara människor kom hit med presenter ÅT MIG för dom inte vill att jag ska må dåligt. Jag har ta mig tusan världens bästa vänner! Och de som påstår att de har världens bästa vänner ljuger, för det är jag som har!
Känner mig så otroligt tacksam! Jag tappar orden.. Vet inte hur jag ska beskriva hur lyckligtlottad jag är! Äkta vänskap det är inte alla som får uppleva!
Sertralin, atarax, venlafaxine, propavan, oxascand, cymbalta & lergigan...
Tillslut kändes allt så hopplöst att jag sökte hjälp på psyket. Där bytte dom ut min medicin till venlafaxine som skulle hjälpa mot min depression sedan fick jag atarax mot min oro och ångest. Senare fick jag propavan mot mina sömnstörningar och så fick jag även byta ut ataraxen mot en rätt så hög dos oxascand som läkaren trodde skulle göra susen. Ingenting hände. Kände mig lika ledsen och hopplös som vanligt.
Efter venlafaxinet fick jag cymbalta och det är även det jag äter nu. Jag äter två kapslar per dag. Har även bytt ut oxascanden mot lergigan då oxascanden kan vara riktigt beroende framkallande. Istället äter jag nu lergigan som ska vara bra mot oro och ångest samt hjälpa mig att somna in. Tyvärr funkar inte heller denna då den endast gör mig till en zombie dagen efter.
Jag väntar nu på en ny läkartid samt en tid hos en psykolog. Jag vet att det finns en medicin någonstans där ute för mig. Det gäller bara att ha tålamod. Men vissa dagar är väldigt jobbiga och ibland kan jag bli farlig för mig själv. Min uppfattning av psykakuten har mesta dels varit positiv. Jag som många andra hade väldigt mycket fördommar innan. Men det finns folk precis som du och jag som söker hjälp där. Tveka inte! Ring om du mår dåligt! Telenummer 010-1045200.
Att leva med social fobi...
Det började i tidig ålder, ingen kunde riktigt sätta fingret på problemet. Jag började vägra läsa högt inför klassen, sluta räcka upp handen när fröken frågade något. Jag ville inte bli sedd eller hörd av någon men endå lyckades jag skaffa kompisar och hade/har rätt rikligt av dom! När åren gick så växte problemen. Mina vänner var tvungen att gå med mig till skolan. Gå över skolgården var heller inte något jag klarade av själv eller knappt gå in i klassrummet - speciellt om jag var sen. Mina lärare såg hur jag led av redovisningar och liknande, men gjorde ändå ingenting åt det.
Med åren växte också ansvaret. Jag började gymnasiet. Jag flyttade till stan, mötte nya människor. Jag skulle ta mig själv till skolan med spårvagn och buss, jag skulle gå själv i korridorer jag inte kände en människa i. Jag skulle behöva ringa och sjukanmäla mig och be om hjälp till någon jag inte kände.
När jag var 17 år lyckades jag få mitt första jobb. Det tog mig två år innan jag lärde känna mina arbetskamrater, min mamma fick åka och luncha med mig varje dag för jag inte hade någon att äta med. 2 år tog det innan en enda person pratade med mig. För varför skulle dom egentligen prata med mig när jag inte prata med dom? Något att jag lärt mig är att man inte ska dömma en person du inte känner. Jag har fått höra så mycket som sagts bakom min rygg. Att jag är dum, drygg, bitchig mm. Så varför drar folk dom här slutsatserna? Inte för jag faktiskt öppnat mun och sagt något utan snarare tvärtom. Jag vågade inte öppna munnen, vågade inte ta kontakt, vågade inte riskera att folk tittade på mig. Ville inte att folk skulle dömma mig.
Min värsta mardröm var att ta studenten, att springa ut och stå framför en massa folk som skulle titta på en. Uppifrån och ner. Även om det var min största mardröm så var det mitt mål att klara av. Och det gjorde jag. Men efter studenten har det endast gått utför...
Jag klarar inte av att träffa nya personer om jag är själv. Jag klarar inte av att ringa telefonsamtal till pizzeria, vårdcentral etc. Jag klarar knappt av att gå in i en affär själv. Jag klarar inte av att åka spårvagn eller buss själv. Listan kan göras lång. Och folk undrar men vad tror du ska hända människa? Dom kan inte bitas genom telefonen. Men faktum är att vara rädd för något så otroligt mycket skapar ångest, genom ångesten blir du stressad och svettig. Din puls stiger och du får panik. Du kan inte sluta tänka på vad du kanske måste göra. Folk som inte lider av social fobi tror det bara är att göra. "Ta tjuren i hornen" som man brukar säga.. Men det är inte så lätt. Social fobi går att behandla och jag har börjat arbeta med min. Idag tog jag och lennox bussen från ektorp till borgsmo. Det var stort för mig. Skit stort.
Sömnproblem
Är det många som lider av och även jag. Klockan är nu 5 på morgonen men kan endå inte sova. Jag är trött men kan endå inte sova. Jag vill sova men jag kan inte!!! Jag blir galen. Vill dra av mig allt hår!
Det bästa jag vet är att sova, då känner jag inte smärtan i mitt hjärta...
Hej allihopa!
Ett glatt besked en grå(t) dag
Fick besked av min lärare att jag fick ett D på min examensuppgift i psykiatri. Har en enhet kvar att göra sen får jag också ett slutbetyg för hela kursen!
Men ett D på en examens uppgift är så jävla stort för mig! Det är ju en ny betygsskala nu A-F. Så ett D är liknade G++ typ. Nästan ett VG.
Det var det positiva idag!
Nu är jag vaken (16.30!)
Ingen bra dag
Drar täcket över huvudet igen så får vi se när jag återkommer. Ta hand om varandra!
Snodde denna söta bild Från vickys insta förut!
Kan ju påminna er om att följa min! Ateriksson heter jag där! Nu ska jag gå och sova precis som dellis på bilden =)
Hemma igen
Super mysigt att umgås hela familjen. Det är ju inte allt för ofta det händer. Nu ligger jag i soffan och kollar på tv. Lennox är hos mamma inatt för jag ska försöka gå till skolan imorgon.
Trodde ju att det va någon kräksjuka på gång men har kommit fram till att jag "bara" är utmattad. Mår illa, huvudet spränger, hela kroppen ömmar, sover dåligt. Jag kommer braka ihop när som helst.... :(
Jonas 25 år
Ska alldeles strax hem till min bror och hans lilla familj. Idag fyller min bror 25 år!! Hoppas på att få lite gott fika när jag kommer dit ;) och så ska jag mysa med Della som bara sjutton <3
God morgon!
Så här kan man också mysa! Älskade lennox <3
Med denna bild
Säger jag Godnatt!
Grumlar på ett beslut
En väldigt viktigt beslut. Som kommer påverka min framtid. Min hälsa.
Egentligen vet jag vad som är rätt. Egentligen vet jag om att jag borde ge mig. Även fast det är ett bra beslut (det bästa för min hälsa just nu) så kan jag inte hjälpa att känna mig misslyckad.
Jag vill ju inte ge upp. Men vad är viktigast? Min hälsa eller min stolthet?
Jag har ett svårt beslut att ta men det måste tas snart...
Social fobi
Såhär beskriver psykiatri boken social fobi!
Jag mår illa
Usch mådde illa hela dagen igår och även idag mår jag illa. Skulle egentligen gått till skolan idag men jag avvaktar lite, rädd för att få kräksjukan! Är det något som går nu?
Även huvudet spränger. Hoppas det blir bättre snart. Vill till gymmet och producera lite endorfiner!! =)
No-vember
Mina fina!
Mina älskade! Marley, Annie och lennox <3
Födelsedagsfirande
I fredags var det fest hemma hos Isabel! Äntligen har hon fyllt 21 så hon kan följa med till Hugo på fredagarna!!
Det var ett härligt gäng där och även fast det hände lite tråkigheter så hade jag en himla kul kväll!
I present gav vi presentkort och sen hade vi gjort som en bakislåda men grejer hon tycker om! Toppat med en roligt kort! Hon blev så glad så tillslut satt vi alla och böla! Haha =) så otroligt tacksam för mina underbara vänner!!
Fasters hjärta
Lilla dellis är sjuk och nu är de inlagda på barnavdelningen efter de varit på akuten. Usch. Det läskiga är att de inte vet vad som är felet med henne men hon har typ som kramper.
Tänker på min bror och hans lilla familj lite extra idag! <3
Bättre uppdatering kommer snart
Bjuder på denna bild jag tog hemma hos mamma nyss! :)
Såhär kan man beskriva ångest
Torsdag kväll
Det var en väldigt intressant dag i skolan. På specialpedagogiken kom en kvinna och berätta om sitt liv som mamma till ett barn med down syndrome. Så himla intressant!
Senare på eftermiddagen skrev jag examensprovet och jag tror att det fick riktigt bra! Jag har ju mycket erfarenhet själv inom psykiatrin så det kom för en gång skull till användning :)
Nu sitter jag mätt och belåten i min soffa. Fötterna är ömma. Efter skolan träffade jag lina för en runda på stan sen passade vi på och sola!
Strax ska jag hem till mamma som ska hjälpa mig att att färga min groteska utväxt för Imorrn vankas födelsedagsfirande! Och då vill man ju inte se ut som hej kom och hjälp!
Torsdag morgon
Usch vad trött jag är!! Och träningsvärken gör sig påmind idag! Ska snart bege mig till skolan för en hel dag. Specialpedagogik och examensprovet i psykiatri. Efter det måste jag springa ner på stan och möta tjejerna samt sola och efter det måste jag tvätta. Stress stress stress. Inte konstigt att man är deprimerad kanske!
På återseende!
Självmord
Med denna bild säger jag Godnatt. Har nu plöjt igenom hela psykiatri boken. Ta hand om varandra!
Middagen
Kyckling i ugn. Fullkornspasta med pesto och sallad och gurka. Toppat med lite crème fraise och vitlök. Synd att jag inte tycker om mer grönsaker!! Vill ju lära mig, men jag kan verkligen inte!
Onsdag
Har hunnit med att vara i skolan, träna och lagat mat. Nu pluggar jag för imorgon ska jag skriva examinationsuppgift i psykiatrin.
Kul bild som jag hitta i psykiatri boken! Tycker ni inte?
Protein pannkakor
Gjorde mini pannkakor idag. Eller plättar som man egentligen säger.. Jobbar fortfarande på att förbättra receptet men de blev ju helt klart ätbart iallafall!
2 ägg
2 äggvitor
3 msk lätt kvarg
Salt
Serverade med kesella vanilj och cocos :)
Kommentarer
Uppskattar kommentarerna ni lämnar imellan åt! Ibland utan namn dock.. Så skulle uppskatta om ni skrev i ert namn så kan jag tacka er personligen <3
Som en dimma
Fasaden har nästan brustit. Finns inte mycket kvar som talar för att denna kropp och själ skulle må bra. Jag orkar inte. Vill inte. Orkar inte. Vill inte.
Den senaste veckan har varit som en jävla dimma. Jag minns knappt vad jag gjort. Jag har blivit totalt handlingsförlamad. Jag klarar inte av att ta hand om varken mig själv eller
Hemmet. Lennox har mesta dels av tiden fått vara hos mamma.
Jag vet att jag låter så jävla bitter. Och vet ni vad? Det är jag också. Oftast vill jag inte leva. Men jag ska låta er slippa mina sjukaste tankar.. Kan säga att de banat iväg lite den senaste tiden...
Hej måndag
En fantastisk dag
Vu trotsade det gråa vädret (som gör att man bara vill stanna i sängen och gråta) istället lånade vi med oss några barn och åkte ut till tropicariumet i Kolmården. Det var mysigt att gå där inne och hålla handen med lilla Vendela som var rädd för aporna :) kände mig som en liten mamma!! Tänk att jag en dag ska få egna barn :) otroligt ju!!
Vi gick iallafall in hos aporna, kollade på alligatorerna, hajar, fiskar, ormar och spindlar av alla slag. Och så klappa vi rockorna. Dom var faktiskt så himla mysiga.. Simmade runt och vinkade åt en. Dom är ganska slemmiga men absolut inte äckliga! Haha. Hur Gulliga som helst ju!! :)
Det gör ont
Men ingen får se...
Hemma i min trygga säng igen
(detta skulle postats igår!)
Har varit och druckit vin med mina vänner en sväng. Hade först bestämt mig för att ligga och stirra i väggen men efter mycket övertalning tog jag en dusch, klädde på mig och sminka mig. Vet dock inte om sminket lurade någon.
Det är det jag älskar med mina vänner, när jag inte längre orkar kämpa så kämpar dom åt mig <3
Nu är jag hemma i min säng igen. Skönt. Det enda som saknas är min bebis. Men han är hos mamma
Idag.
Mitt allt
Du är det bästa som hänt mig!
...
Kan någon vänlig själ ge mig dessa?
1 år.
Det gör ont att inse att jag redan bott här i ett år. Det betyder att vi bott utan varann i ett helt år. Det betyder att det gått ett år och du har fortfarande inte gjort något åt det.
Jag vill bara lägga mig ner och skrika och slå i golvet för det gör så jävla ont i mitt hjärta. 1 år sen du lät mig gå...
Hälsning från mig
Ville bara tala om att jag lever. Men är så himla sjuk så det känns som jag ska dö. Länge sen jag var såhär förkyld!! Snoret rinner, halsen gör ont, hostar imellan åt, nyser som fan och febern är här...
Finns inte något direkt att skriva om då :) men det har ni väl förståelse för! Puss!